Vägen till att bli en auktoriserad translator: en översättares erfarenhet av att förbereda sig inför auktorisationsprovet

Innan jag går in på hur det är att gå igenom processen att bli auktoriserad translator vill jag börja med grunderna, det vill säga vad auktorisationen innebär och varför den är viktig.

En auktoriserad translator har uppfyllt de höga krav som Kammarkollegiet ställer och är därigenom behörig att bestyrka översättningar. Det kan behövas för dokument som används i olika juridiska och administrativa processer, exempelvis medborgarskapsansökningar, skilsmässor, adoptioner, avtal och visumansökningar där mer än ett land eller språk är inblandat. Företag stöter på samma krav i mer vardagliga sammanhang. I vissa fall måste bolagsordningar eller årsredovisningar bestyrkas innan de kan lämnas in till olika myndigheter. I Sverige är auktoriserad translator en skyddad yrkestitel som bara får användas när vissa stränga kriterier är uppfyllda.

Den officiella titeln på svenska är auktoriserad translator, inte auktoriserad översättare som man kanske hade förväntat sig. Motsatsen gäller för våra kollegor inom tolkbranschen som får titeln auktoriserad tolk snarare än låneordet auktoriserad interpreter. Värt att notera är också att det som på svenska kallas en bestyrkt översättning på engelska kan kallas antingen en authorised translation eller en certified translation, båda termerna förekommer i branschen.

Det är lätt att blanda ihop de här termerna! Det viktiga är att det är en auktoriserad translator som kan utföra det som på svenska kallas en bestyrkt översättning.

Värt att notera är också att det en auktoriserad translator producerar inte per automatik är en bestyrkt (stämplad) översättning. Om översättningen i fråga behöver bestyrkas måste kunden uttryckligen ange det vid beställning.

Jag vill vara tydlig med en sak redan från start. Jag är för att kraven för auktorisation förblir lika höga som de är i dag. Den strikta nivån är precis det som gör den skyddade titeln meningsfull både för de kunder som förlitar sig på den och för yrket självt. Det som följer är en blandning av fakta om processen och mina egna personliga erfarenheter av att gå igenom den.

Vägen till auktorisation

Processen för att bli auktoriserad translator i Sverige är verkligen ingen dans på rosor. Den består av ett kunskapsprov som Kammarkollegiet håller en gång om året. Att skriva provet kostar dessutom en bit över tre tusen kronor.

En gång i tiden bestod provet av tre helt uppkopplingsfria provöversättningar: en juridisk text, en finansiell text och en allmän text. Inga digitala hjälpmedel eller samarbete var tillåtna. Kandidaterna fick släpa med sig sin samling av specialiserade ordböcker och terminologiguider och hoppas på det bästa medan de utkämpade sin ensamma kamp med orden. De presumtiva auktoriserade translatorerna dök upp med resväskor fulla av uppslagsverk och byggde fästningar av tryckt material runt sig själva. Sedan dess har viss nåd beviljats. Från och med 2020 består provet av endast två översättningar (en juridisk text och en allmän) och den som skriver provet har obegränsad tillgång till internet.

Den lättnaden har dock sina gränser. Kraven är fortsatt lika höga – en bestyrkt översättning ska vara så precis att en tillbakaöversättning i princip återger samma information som källtexten, en kvalitetssäkringsprocess med det föga fantasifulla namnet ”backöversättning”. Det kräver fortfarande ofta flera försök för att klara provet och numera finns det ytterligare en grindvakt i form av ett prov i samhällskunskap och läsförståelse. Det är flervalsfrågor, vilket självklart underlättar, men ämnesområdet täcker en i det närmaste osannolikt bred del av det svenska samhällslivet utöver de mer avancerade aspekterna av god translatorssed. Den fördel infödda svenskar har på den förra punkten är bara marginell. Här kommer ingen undan timmar av plugg. Varje translator som auktoriserats från och med 2020 har varit tvungen att klara det här extraprovet. Vid tidpunkten för skrivandet har jag samlat ihop över 100 sidor anteckningar från att gå igenom deras rekommenderade studiematerial.

Det har onekligen kommit något gott ur alla dessa timmars pluggande utöver att ha hjälpt mig bli så förberedd inför provet som möjligt. Jag har kunnat svara på frågor och hjälpa infödda svenskar att lösa problem. Jag kunde hänvisa en vän till Advokatjouren när en kollega till henne behövde juridisk rådgivning. Jag kunde uppmuntra min sambo att anmäla ett fel på sin bärbara dator till ARN. ”ARN? Vad är det?” frågade han när jag först nämnde det. Jag lärde mig skillnaden mellan utvisa och avvisa, mellan ett verk och en myndighet. Hur införs en ny lag i Sverige? Vilka domstolar prövar vilka överklaganden? I den bästa av världar kommer allt detta en dag att vara frågor i en pubquiz och då får jag dominera tävlingen totalt.

Vad betyder detta för ett företag?

Jag vill inleda det här avsnittet med att säga att de viktigaste egenskaperna hos en auktoriserad translator syns långt innan staten till slut tilldelar personen den skyddade yrkestiteln. Redan själva processen att förbereda sig för provet är en värdefull erfarenhet som kan ha en djupgående positiv inverkan på hur en translator arbetar och de texter som produceras. Med andra ord, när jag här säger auktoriserad translator bör det tolkas som en förkortning för en translator som är på väg att bli auktoriserad. Och det viktigaste för företag när det gäller auktoriserade translatorer handlar i grunden om det mått jag nämnde ovan, att tillämpa backöversättning som ett kvalitetssäkringsmått för att säkerställa högsta möjliga precision och koncisa formuleringar.

När ni publicerar finansiella rapporter och hållbarhetsrapporter för att nå intressenter på flera språk är det viktigt att varje översättning av ett givet dokument inte bara är konsekvent i sig själv utan också konsekvent med andra översättningar inom samma företag och viktigast av allt är att det återspeglar originalet. Samma information måste finnas i alla versioner, varken mer eller mindre. En auktoriserad translator är tränad att betrakta den typen av precision som utgångsläget, inte undantaget.

Att vara auktoriserad translator innebär också att vara lyhörd för jargong och tekniska uttryck. Det betyder inte att kunna alla utantill, utan att känna igen när något kan vara en fackterm och veta exakt var den går att hitta. Vikten av rätt terminologi i lagstadgade rapporter, avtal och liknande är högst påtaglig. Den ser till att ert företag framstår som kunnigt och professionellt oavsett språk och i vissa fall kan korrekt terminologi vara ett sätt att undvika juridiska problem. Så långt är det självklart. Men den här behärskningen har också andra fördelar som inte är lika uppenbara bara genom att titta på slutprodukten. Musiker lär sig låtar utantill inte bara för att det smidiggör logistiken kring ett framförande utan också för att när de väl har stycket memorerat kan börja tänka på och engagera sig i det på ett annat plan. Det är där känslan, uttrycket och kreativiteten kommer in. Detsamma gäller för translatorer. Även om det vore absurt att be oss memorera en text eller ordlista innan vi sätter oss ner och arbetar gäller att ju lättare det är för oss att hitta rätt ord desto mer tid kan vi lägga på översättningens kvalitet. Bara för att en översättning uppfyller kraven för bestyrkande betyder inte att den måste låta klumpig eller onaturlig!

Kort sagt är auktorisationen inte bara viktig för att den fungerar som ett generellt kvalitetsmärke för skicklighet och professionalism, utan för att den bygger på en standard som är särskilt relevant för lagstadgad rapportering. Det finns så mycket annat att bekymra sig över när det gäller intressentkommunikation, så att säkerställa att informationen är korrekt borde inte vara en av dem.

Undrar ni om era rapporter behöver den extra trygghet en auktoriserad translator ger? Vi pratar gärna igenom det.